Klockan närmar sig halv sju. Ljusen brinner, lite mjuk musik på stereon, pajerna börjar bli varma i ugnen, bordet är dukat, sallader klara och man och barn är i ivägskickade till stan. Bokklubben kan börja och jag är nöjd med att var lugn och avslappnad och klar i tid (för en gångs skull). Klockan blir 18.40, hmm... var är alla? 18.45, kan alla verkligen vara sena samtidigt utan att ha meddelat det? 18.47, vetskapen börjar så sakta sjunka in även om jag stretar emot i det längsta. 18.50, ringer jag S och frågar; när är det bokklubb? Nästa onsdag svara hon.
Man och son kallades hem och vi njöt en lite finare middagsdukning än vanligt. Ja, himmel, nästa onsdag kör vi igen!
Ha det gott i vinterkvällen!
Kram
Ellinor
3 kommentarer:
Så snopet....men det blev en riktig måndagsmys kväll. Inte så dumt det heller.
Ha det gott
Kram Karin
Det där är en typisk "Hannis-grej", jag har stått mer än en gång och väntat på folk på fel dag!
Kan inte låta bli att fnissa åt att det är flera.
Tack för dina fina rader hos mig!!
Ja, det har varit fantastiskt att ha en manlig förebild som han.
Min pappa ville leva ett annat liv så morfar har liksom varit både och för mig. Jag har varit lyckligt lottad känns det som i hjärtat.
Maten ser så god ut att jag skulle kunna glufsa i mig det på ett nafs=))
Kramen Hannis
Nästan så jag tycker lite synd om dej faktiskt.
Så typiskt.
Men det ser smarrigt ut så det blev nog vardagsfest där.
Kram Ulla
Skicka en kommentar